first
page
related
Prosjekt
Nyheter: Forsvaret
Lokal Agenda 21
Aksjonsgruppa for Skar leir ser på mulighetene for et samarbeid i et LA-21-råd.
Tone Berild Kristiansen Nordre Aker Budstikke 13/12-2004
MARIDALEN: Bydelsutvalgsleder Egil Ihlen utfordret bydelens beboere i forrige budstikke til engasjement for lokal medvirkning i miljøspørsmål gjennom samarbeid med skolene og aktuelle organisasjoner. Aksjonsgruppa for Skar leir er en arbeidsgruppe som i vel ett års tid har vurdert mulighetene for utvikling av Skar leir i tråd med lokalbefolkningen i Maridalen og Maridalsmarkas interesser. I følge gruppa har Skar leir et stort potensial til å fungere som et viktig miljø- og friluftssenter ved inngangen av Marka.
- På grunn av de mange eksisterende bygningene, med blant annet flere store og funksjonsdyktige verkstedslokaler, kan det utvikles noen tilbud utenom det vanlige, uttaler en av gruppas medlemmer, arkitekt Frode Svane. - Den store tomta og uterommene mellom de mange bygningene gjør at det kan skapes landskapsrom med mange meningsfylte funksjoner i forhold til idrett og lek, og i samarbeid med lokalbefolkningen kan en søke å løse noen av utfordringene til dalen hva gjelder miljøspørsmål.
Oppmerksomhetssenter
Tanken har vært å utvikle og etablere et "oppmerksomhetssenter" der prosjekter og utdanning innen natur og miljø vil få en sentral plass, informerer tidligere rektor ved Sollerudstranda skole, Tor Hammer, som nylig har studert forslag til nye læreplaner for skolen, hvor det legges sterkere fokus på barns opplæring innen natur og miljø. - Skar leir hadde vært en suveren base for Osloskolene for opplæring innen friluftsliv, natur og miljø. -
Det er grunnleggende viktig at de som skulle ønske å etablere noe på Skar må opptre med respekt og varsomhet for naturen og i et positivt samspill med lokale krefter og kulturorganisasjoner, påpeker leder i Maridalen Vel, Per Pedersen. Lederen i Maridalen Vel har et sterkt ønske om å opprettholde bosettingen i Maridalen for å sikre grunnlaget for skole og kommunikasjon. Det har tidligere bodd opp til 60 personer i Skar leir, en bosetting som i dag er borte.
Hårete mål
Etter FNs konferanse om miljø og utvikling i Rio i 1992 gikk oppfordringen ut til alle lokalsamfunn i verden: Lag deres egen plan for et bærekraftig lokalsamfunn innen miljø og utvikling for det 21.århundre – en Lokal Agenda 21 (LA-21). - Bydel Nordre Aker kan bli et utstillingsvindu for norsk miljøpolitikk med Skar leir som base for opplæring av barn, og samtidig løse en rekke av bydelens utfordringer. Leiren er et fantastisk utgangspunkt for friluftsbarnehager, læring i friluft, et energi- og vannverksted, og kan fungere som et senter for øko-baser i marka, bare for å nevne noen av ideene til Aksjonsgruppa for Skar leir, sier arkitekt og daglig leder i "Barnas Landskap", Frode Svane.
"Skar Leirs Venner" er en arbeidsgruppe som i samarbeid med lokale organisasjoner vurderer muligheter for utvikling av Skar leir i tråd med friluftsfolkets og lokalbefolkningens interesser i Maridalen og Maridalsmarka
et av prosjektets hovedmål er å gjøre Skar leir tilgjengelig for folk flest, - spesielt turfolket, - og å etablere et utdanningssenter der natur og miljø vil få en sentral plass.
Skar leir har et stort potensiale til å fungere som et viktig et friluftssenter ved inngangen til Marka, som kan avlaste den sterkt belastede Holmenkollåsen og Frognerseteren. Pga av de mange eksisterende bygningene, med blant annet flere store og funksjonsdyktige verkstedslokaler, kan det også utvikles noen tilbud utenom det ordinære. Den store tomta og uterommene mellom de mange bygningene, gjør at det også kan skapes landskapsrom med mange meningsfylte funksjoner i forhold til idrett og lek.
Til senteret kan det knyttes flere selvstendige prosjekter med ulike ambisjoner og målgrupper, men det er viktig med noen samlende hovedinteresser knyttet til den spesielle beliggenheten med de mulighetene og begrensningene som Skar leir har i dag (utslippstillatelse-renseanlegg, verneplan bygninger, verneplan Maridalen, Marka-begrensninger etc). Skar leir ligger som "en spydspiss" langt inn i Marka, og som Oslos nærmeste utgangspunkt i forhold til mange viktige turmål, som f.eks. Maridalsalpene, Fagervannsåsen, Tømte, Øyungen (2) og Kikut. Her er store utfartsparkeringsplasser og bussforbindelse, og det er bare i overkant av et par km i luftlinje fra Snippen stasjon.
Maridalen og Skar leir
Når en runder svingen ved Låkeberget åpenbarer det seg et hverdagsmirakel, - den fagre Maridalen! Det åpne landskapet mellom grøfter og bekker er menneskeskapt, og er så vakkert, så vakkert. Rammet inn av åser med knauser og kratt og mørke skoger. Huldre og troll bor der blant eldgamle trær og minnes de gamle pilgrimsferdene til Nidaros, da Svartedauen la dalen øde, og da de prominente besøkende som Henrik Wergeland, Edvard Munch og I C Dahl var i dalen. Eventyrfortelleren P C Asbjørnsen fikk høre om kvernknurr og annet trollskap da han vandret oppover langs Akerselva til oset ved Maridalsvannet.
Skar leir ligger helt innerst innerst i her i dalen, med noen av de barskeste åsene i Nordmarka på flere kanter. Vi når inn dit etter et kvarters kjøring fra Nydalen eller fra Tåsen og Ring 3. I dag eies leiren av Forsvarsbygg med Akershus kommandantskap som leietaker. Skar har i dag ingen militær funksjon, men har de siste årene fungert som midlertidig bosted for et 20-talls personer tilknyttet Forsvaret. Boligavtalene er nå sagt opp fra og med sommeren 2004, og det bor kun en vaktmester tilbake i leiren. Skar leir er på listen til Skifte eiendom over militære anlegg som skal leies ut eller selges.
Skar leir og omgivelsene
Skar leir omsluttes av noen av de mest spennende og varierte åspartiene i Nordmarka. Rett i nord ligger de vakre og ville Maridalsalpene (2), med Hansakollen, Gaupekollen og Mellomkollen (537 moh). Dette bratte og ganske urørte åspartiet gir noen av de mest formidable utsiktene ut over Maridalen og Oslofjorden og har også et stort vernet område. Toppunktene kan nås etter 2-3 km bratte oppstigninger, f.eks. langs de beryktede Tømtekleivene. Rett vest for Mellomkollen ligger også Tømtehyttene (2) (3) til Turistforeningen, som nettopp har fått ei ny fin tømmerkoie i tillegg til den gamle. Ute å pynten, rett vest for Tømtehyttene, ligger også Friluftsklubbens hytte Sellanrå, med flott utsikt vestover mot Øyungen. Drar man rett oppover langs Skarselva, når man etter 2 km de vakre perlene Øyungen og Gåslungen, - begge flotte vann for padling og bading. Skarselva er i seg selv et studium verdt, og kan gi en vandrer mange forfriskende opplevelser. Rett vest ligger Fagervannsåsen, med storvokste skoger og velkjente bærtrakter. Fagervann er også en idyll med fine plasser for telting og bading. Mot øst er det 2,5 km til Movatn og togstasjonen der, og fra Snippen stasjon er det under 2 km i luftlinje til Skar. Langs den aller siste veibiten mot Skar kan en studere beverhytter langs elva. På en av nabogårdene ved Vaggestein har Maridalsprosjektet sin base. Dette er et prosjekt knyttet til den mangfoldige virksometen til Sollerødstranda skole, som har utviklet et gjennomtenkt pedagogisk tilbud til skoleungdom i Oslo.
Hemmelighetsfulle åser
Maridalsalpene har en rekke topper med vide perspektiver over dalen, Maridalsvannet, byen og fjordens fjerne flater. "Steile styrtninger kaste sig ned i kulsorte daler, og tusenårige vandrerveier krysser den ellers urørte urskog". Gjennom de siste tiår er en rekke kjentmannsposter satt opp i dette strøk. Mest brukt er Mellomkollen på 536 meter over det hav hvortil utsikten er blendende. Det var i dette området Bernhard Herre trakk sitt siste sukk, og stedet hvor han døde er markert er kjentmannspost. Helt i vest gir Øyungskollen (430 moh) uvanlige perspektiver mot vest. I øst skjuler Hansakollen flere hemmeligheter fra siste krig, inkludert vraket av et styrtet tysk fly. Mindre kjent er kan hende Gaupekollen og Raudløkkollen. Men fra disse er utsikten intet mindre enn fantastisk på en klar dag. Et vilt og lite uutforsket terreng preger den sjelden besøkte Midtkollen. Nærmere Skar og sivilisasjonen ligger den lavere Furumokollen, som nettopp er preget av sine trivelige furumoer. Det er flere blåmerkede stier i dette området, men det domineres av et stort nett av umerkede stier som ofte har århundrelange tradisjoner. Vår beste veiviser i dag er nettstedet Lahlum.net, som beskriver mange av stiene i detalj. En rekke merkede og umerkede stier fører til de ulike deler av Maridalsalpene. Beste utgangspunkt er Skar (buss og parkering), Vaggestein gård, og Mobekken (parkering). Området kan også gås på tvers med start fra Movann stasjon (parkering og tog).
Kanotur fra Skar Skitur på Øyungen og i Maridalsmarka Øyungen utsikt fra Sellanrå
Stier på Mellomkollen Stier på Fagervannsåsen Stier i Maridalen og på Barlindåsen
Skar leir's historie
Skar militærleir har en spennende historie. Her fantes i begynnelsen et kruttverk, med Skarselva som naturlig kraftkilde og som et privat foretak. Da Staten ønsket å sikre både kvalitet og forsyningene av krutt, overtok Forsvaret som forpakter og kjøpte senere anlegget. Kruttproduksjonen ble overtatt av Raufoss i 1894, og bygningene på Skar ble underlagt Akershus kommandantskap. Senere ble leiren utleid til Linderen pleiehjem for epileptiske og i 1910 til 1940 ble Skar anvendt i forbindelse med ski- og sommerøvelser for militære skoler i Oslo-området. Fra 1930 ble området benyttet som midlertidig øvelsesplass for automobilkorpset (en forløper for Hærens transportkorps), og i krigsårene ble flere store bygninger oppført for reparasjon og vedlikehold av luftvernskyts av okkupantene. Luftforsvaret overtok det tyske materiellet og verkstedene etter krigen og Hærens våpentekniske bataljon disponerte leiren en periode før Forsvarets tele- og datatjeneste med sin verkstedvirksomhet overtok. I dag har leiren ingen militær funksjon.
Beskrivelse av Skar leir
Fysisk miljø
Skar leir og Krutthuset er lokalisert innerst i Maridalen. Mot øst, nord og vest ligger anlegget inntil markagrensen - mens landskapet mot syd omfatter landskapsvernom- rådet Maridalen, med hovedstadens primære drikkevannskilde Maridalsvannet. Selve krutthuset ligger for seg selv i skogen, et stykke fra selve leiren. Det er oppført i 1876 i fuget tegl med blindbuer på gavlene og langfasadene. Bygningen har saltak tekket med falsede sinkplater og er godt bevart både utvendig og innvendig. Leiren omfatter bygninger fra flere utbyggingsperioder. De eldste bygningene i leiren er oppført i 1890-årene. Dette er en opprinnelig direktørbolig og noen mindre bolig- hus. De er alle panelte trebygninger i 1 - 2 etg. Bygningene har bevart hovedform og en del opprinnelige detaljer i sveitserstil, men er ellers endret gjennom modernisering og oppussing. I den øvre delen av leiren ligger en godt bevart lagerbygning (inv.nr. 0031) i tegl med åpen takstol. Ruiner av selve kruttverket, bl.a. rester av turbinhus, brohvelv og vannrenne, ligger på øst- og vestsiden av Skarselva. Hovedtyngden av bygningsmassen i leirens sentrale område er verksteds- og lager- bygninger fra 1940 og 50-tallet oppført i en og to etasjer. Den tyske utbyggingen ved Skar er representert ved tre særpregede verkstedbygninger. Garasje og verkstedhall (inv.nr. 0019 og 0023) er oppført i tre. Garasjen har en rekke tofløyede porter i den ene langsiden og et vindusfelt som løper rundt hele bygningen Også verkstedhallen karakteriseres av store vindusflater. Elementer som trapp, mesa- nin og traverskran inne i hallen er bevart. For øvrig har begge bygningene stor grad av autentisitet i eksteriør og interiør med opprinnelige konstruksjoner, vinduer, porter, kledning m.m. Verksted/administrasjonsbygg (inv.nr. 0024) er oppført i pusset betong i to etasjer. Bygningen er noe endret mht. planløsning og materialbruk innvendig, men er godt bevart utvendig med bl.a. opprinnelige vinduer.
Vern
Skar leir omfatter bygninger fra fire utbyggingsperioder i etablissementets historie, hvorav bygninger fra det opprinnelige kruttverkets tid og annen verdenskrig er særlig interessante. Det gamle kruttverkets miljø har militærhistorisk og regionalhistorisk verdi, fordi det dokumenterer et viktig kruttverk på Østlandet. Miljøet er også lokalhistorisk interes- sant i forbindelse med 1800-tallets industrielle virksomhet i Aker. Modernisering har medført en del ombygging, slik at bygningene for en stor del har forholdsvis lav grad av opprinnelighet. Derfor er kun to bygninger vurdert som bevaringsverdige i lands- sammenheng. Det er krutthuset (inv.nr. 0001) fra 1876, som er et sentralt og viktig kulturminne fra kruttverket, og en lagerbygning i selve leiren (inv.nr. 0031) med opp- rinnelig preg og flere fine detaljer bevart. De ekstyske bygningene på Skar representerer ett av svært få godt bevarte verksted- miljøer fra annen verdenskrig. De har derfor en spesiell interesse i landssammenheng. Bevaringen av det ekstyske miljøet omfatter en garasje (inv.nr. 0019), verksted og lager (inv.nr. 0023) og verksted og administrasjonsbygning (inv.nr. 0024). Disse bygningene har bygningsmessige og teknisk interessante og opprinnelige detaljer bevart i et sjeldent helhetlig miljø. Vernet omfatter enkelte bygninger og alle spor etter militær aktivitet innenfor verne- området. Merknad På grunn av spørsmålet om utslippstillatelse for leiren og boliger, som er til behandling hos Fylkesmannen, er anleggets fremtid usikker.
198 030105 Krutthuset og 030109 Skar leir i Maridalen Landsverneplan for Forsvaret Verkstedbygning av tre inv.nr. 0019. Murt tyskbygget verksted. Interiørdetalj fra verkstedbygning av tre. Page 5 66/2 030105 Krutthuset og 030109 Skar leir i Maridalen 199 Katalog Østlandet Inventar som foreslås vernet 030109 Skar leir Bygninger med verneverdig eksteriør og interiør med arkitektoniske detaljer, FKP verneklasse 1 Inv.nr. Oppr. funksjon År 0023 Verksted 1940 - 45 Bygninger med verneverdig eksteriør og innvendig hovedstruktur, FKP verneklasse 1 Inv.nr. Oppr. funksjon År 0019 Verksted 1940-45 0024 Administrasjonsbygning 1940-45 0031 Ukjent 1890-tallet 030109 Skar leir i Maridalen Inventar som foreslås vernet 030105 Krutthuset Bygninger med verneverdig eksteriør og innvendig hovedstruktur, FKP verneklasse 1 Inv.nr. Oppr. funksjon År 0001 Krutthus 1876 030105
Krutthuset Historikk 1854-61: Kruttfabrikken på Skar var opprinnelig et privat foretak, drevet av et interessentselskap (bl.a. oblt. I.M. Smith) fra 1854. 1861-98: Fra 1861 overtok Forsvaret som forpakter av Skar kruttverk, deretter ble anlegget kjøpt over tid - i 1863, 1875 og 1876. Bakgrunnen var et ønske om at staten selv skulle sikre både kvaliteten og forsyningene av krutt til Forsvaret. Første levering av krutt fant sted i mai 1863. Det nye krutthuset (oppført i 1876) utelukket annen bebyggelse i en radius av 567 m. Kruttproduksjonen fortsatte frem til 1898. Da var et mer moderne anlegg etablert på Raufoss i 1894, noe som sammen med utviklingen av nye kruttyper medvirket til at produksjonsanlegget på Skar ble lagt ned. Bygningene ble underlagt Akershus kommandantskap. 1898-1910: Etter nedleggelsen av kruttverket i 1898 ble byggeforbudet i området delvis opphevet. Over en periode var Skar uten aktiv militær virksomhet. I 1902 vurderte Kristiania kommune oppkjøp for å sikre Maridalsvannet som drik- kevannskilde for byen. Fra 1905 drev Forsvaret utleie av Skar til Lindern pleiehjem for epileptiske. 1910-1940: Hæren anvendte Skar leir i forbindelse med ski- og sommerøvelser for militære skoler i Oslo-området. Området ble fra 1930 benyttet som midlertidig øvelsesplass for automobilkorpset (forløper for Hærens Transportkorps), med bilverksted og oppsettingsområde for de nye bilkompanier i Hæren. Verksted for LVA påbegynt før annen ver- denskrig. 1940-1945: Tyskerne videreutviklet Skar. Flere store bygninger oppført for reparasjon og vedlikehold av luftvernskyts. De tyske bygningene på Skar fikk et påkostet og varig preg. 1945-1985: Luftforsvaret overtok det tyske materiellet og verkstedet etter krigen, og ble værende ved Skar frem til 1985. En rekke av de gamle bygninger revet. 1985-1998: Over en kort periode disponerte Hærens våpentekniske bataljon Skar, før Forsvarets tele- og datatjeneste (FTD) med sin verkstedvirksomhet overtok bygningene. I 1998 flyttet FTD sin virksomhet til Kjeller. Blant annet Forsvarsmuseet og Forsvarets bygningstjeneste benytter bygningene som lager.
Noen aktuelle funksjoner på Skar leir - en foreløpig idebank
Åpen kafé og treffsted for friluftsfolket og markatravere. Treningsleir for skiløpere, orienteringsløpere, Røde Kors, hundekjørere etc. Leirskolebase med opplæringsmuligheter i førstehjelp, orientering, utstyr for villmarksliv, osv for skoler og bydeler. Kurs- og opplæringssenter for uteskole, leirskole og praktisk pedagogikk for lærere, SFO, miljøarbeidere og andre. Internat med overnattingsmuligheter . Kontorer for organisasjoner og prosjekter som ønsker en tilhørighet til stedet. Produksjonslokaler for ungdom, elevbedrifter innen ulike fag. Base for speidergrupper. Base for Oslo Jeger- og Fiskeforening, Skiforeningen, Barnas Turlag (Den Norske Turistforeningen), Oslo og Omland Friluftsråd etc.
Samarbeidpartnere som allerede har vist interesse:
Oslo og Omland Friluftsråd, Oslo FN Veteranforening, Stovner Hundeklubb, Brukshundgruppen, Prosjekt Skautraverne (leirskolebase), Via Fantasia, Praktisk Pedagogisk Høgskole, KFUM/KFUK speiderne, Adoptiv-foreldreforeningen, Maridalen Natur- og friluftsskole, Tankefeltterapi Norway, Skjerven Gård - gårdsprosjektet, etc.
Hvem er vi i "Skar Leirs Venner" ?
Tor Hammer er tidligere rektor ved Sollerudstranda skole. Er nå etablert med egen virksomhet innenfor interessefeltet skole/pedagogikk. Har stor lidenskap for navigasjon og ungdomsarbeid opp mot sjømannskap. Er meget engasjert i hvordan skolen skolen behandler elever med større praktiske enn teoretiske evner og interesser, og er en mye brukt gjesteforeleser.
Bente Rydland, organisasjonskonsulent med erfaring fra både offentlig og privat virksomhet. Bakgrunn fra Forsvaret og fagbevegelsen. Jobber mest med utviklingsmetoder, organisasjonsutvikling, kommunikasjon og prosessveiledning, og har spesielle interesser innen opplevelsesbasert læring.
Tone Berild Kristiansen, tidligere orlogskaptein i Sjøforsvaret og med erfaring fra internasjonal tjeneste i FN og Røde Kors. Nå etablert med egen rådgivningsvirksomhet. Lidenskapelig opptatt av barns kontakt med det offentlige, og med interesser innen hundedressur, fosterhjemsarbeid og adopsjon.
Frode Svane, arkitekt og sosialpedagog. Arbeider mye med tilrettelegging av utearealer for barn i skoler og nærmiljøer, og kursvirksomhet for lærere og planleggere. Er redaktør for hjemmesiden Barnas Landskap: http//home.c2i.net/swan. Er spesielt opptatt av uteskole og praktisk pedagogikk knyttet opp mot friluftsliv.
AKTUELLE LINKER
Naturskolans uppdrag är att i Lunds kommun stimulera och stödja skolutveckling inom området naturvetenskap och hållbar utveckling - i klassrummet, på skolgården, i samhället, i landskapet. Verkligheten finns runt omkring oss. Det är där kunskapen ska sökas!
Se også: Utedagar og Naturskoleföreningen
Både förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i Lund kan använda sig av Naturskolan utan kostnad. Vad kan Naturskolan hjälpa Er med? Vi arbetar i Er egen närmiljö, deltar i skolans planering - enskilt eller i arbetsenheterna. Vi handleder och fortbildar skolans pedagogiska personal och medverkar i undervisning. Vi är med och planerar och genomför lägerskolor, ger råd samt hjälper till med att genomföra miljöåtgärder på Er skola. Vi informerar regelbundet Lunds skolor om våra aktiviteter genom "Naturskolebladet", vilket innehåller tips om vad man kan uppleva och upptäcka ute i naturen den aktuella årstiden. Har du inte sett "Naturskolebladet" på länge? Det ska finnas en kontaktperson på varje skola!
*** Naturskolan är sammankallande för nätverket "Gröna Skolgårdar". Tillsammans sprider vi information och lämnar tips och idéer om hur skolgården kan förändras och användas. I en databas finns kunskap och samlade erfarenheter från arbetet med Gröna Skolgårdar. Se till att Din skola är representerad i nätverket! Varje år finns medel att söka!
*** Aldrig blir någon fullärd. Enligt skolplanens intentioner anordnar och leder vi fortbildningskurser i naturvetenskap och miljö för all personal inom Lunds kommun. Vi skräddarsyr också fortbildning och kurser efter enskilda skolors behov och önskemål. Kontakta oss inför nästa studiedag!
*** I dag kan elever och lärare i olika länder lätt kommunicera med varandra. Naturskolan hjälper Er att hitta vänskolor runt om i världen. Miljön i skolan och i samhället är en bra utgångspunkt för såväl lokal som global kommunikation. Agenda 21-arbete med siktet inställt på samarbete över gränserna. Ladda hem och se animationen: "Den fula ankungen"
*** Miljöundervisning kan ligga som grund i all kunskapsinhämtning. Där möts naturvetenskap och humaniora. Den bästa miljöundervisningen är att skapa naturkänsla - på skolgården, i samhället, i landskapet, i världen. A. Uppdrag och mål för verksamheten : Naturskolan är en resurs i undervisningen för både personal och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola. Naturskolan ska stödja och stimulera skolutveckling inom områdena naturvetenskap och hållbar utveckling genom handledning, kompetensutveckling och nätverk. (CS nämndsmål 2004)
• Skol- och förskolepersonal ska få ökad kunskap om, och ökat intresse för, naturvetenskap och hållbar utveckling.
• Skolor och förskolor ska bedriva regelbunden utepedagogik i närmiljön. Arbetssätt och erfarenheter ska utvecklas och spridas.
• Programmet Gröna skolgårdar ska utvecklas. Stimulerande och pedagogiskt användbara utemiljöer ska skapas på skolor och förskolor i kommunen.
• Skolor och förskolor ska delta i arbetet med miljöledning samt sträva efter att bli miljöcertifierade.
Exempel på arbetssätt: Naturskolan …
• medverkar i projekt som syftar till att förverkliga skol- och förskoleplanernas mål inom områdena naturvetenskap och hållbar utveckling.
• stöder skol- och förskolepersonal i deras strävan att öka barnens/elevernas naturkänsla, kretsloppsmedvetande och engagemang för hållbar utveckling.
• hjälper personalen att - från lägre till högre årskurser - skapa en "röd tråd" i undervisning om naturen och hållbar utveckling.
• stimulerar till ett ämnesövergripande, undersökande och elevaktivt arbetssätt som utmanar elevernas föreställningar om företeelser i naturen.
• medverkar till att förverkliga kommunens handlingsplan för lokal Agenda 21.
• handleder skolpersonal, enskilt eller i arbetslag, i deras ordinarie arbete.
• utarbetar och genomför fortbildningskurser.
• medverkar vid planering och genomförande av lägerskolor.
• är rådgivande vid införskaffande av lämpligt undervisningsmateriel för lärande om naturvetenskap och hållbar utveckling.
• hjälper till med inventering av närmiljön och dess möjligheter.
• sprider erfarenheter kring hur olika skolor arbetar med undervisning om naturvetenskap och hållbar utveckling.
• upprättar och vidmakthåller nätverk för bl.a. utveckling av utemiljön (Gröna skolgårdar), lokalt Agenda 21-arbete (t.ex. Grön Flagg) och elevmedverkan (Ungdomsforum för Agenda 21-frågor)
• arbetar förvaltningsövergripande.
• är remissinstans för frågor som rör natur och hållbar utveckling i kommunen.
• förmedlar kontakter med kommunala förvaltningar, högskoleinstitutioner och liknande till Lunds skolor/förskolor.
• hjälper skolorna upprätta kontakter för internationell kommunikation kring naturen och hållbar utveckling.
• informerar på olika sätt om nya rön inom området natur och hållbar utveckling till skolor och förskolor.
• informerar om sin verksamhet till hem och skolor/förskolor.
• deltar i erfarenhetsutbyten och egen kompetensutveckling.
2) Økobaser - oplevelser, aktiviteter og læring i naturen - København
Hvad er en økobase? Økobaser er en ny form for naturskole. Københavns Kommune har i samarbejde med Skov- og Naturstyrelsen udviklet og etableret 7 økobaser i Nordsjælland for 47 Københavnske skoler. Udviklingen af økobaser er et led i en udviklingsstrategi, som Uddannelses- og Ungdomsforvaltningen i Københavns Kommune har sat i gang for dels at kunne leve op til folkeskolelovens krav, dels for at kunne imødegå de levevilkår som omgiver bybørn med et fysisk miljø, der bl.a. er præget af trafik, støj- og luftforurening og fravær af natur. Økobaserne skal give de Københavnske elever nærkontakt, fortrolighed og viden om natur og miljø.
Hvad består en økobase af? Fysisk består en økobase af "hjemområde" som indeholder: et materialedepot med værktøj og udstyr (fx en skurvogn), -et bålsted, -en overnatningsplads (fx med shelters). Faciliteterne er placeret samlet i et spændende naturområde i nærheden af offentlige transportmuligheder.
Principper for økobaserne: Klasser skal kunne bruge deres økobase mange gange i løbet af skoleår – ved egen hjælp. Skolerne kan bruge deres økobase til mange formål – emneuger, forældremøder, udviklingsprojekter og pædagogiske dage. Alle aktiviteter skal bidrage til lærernes lyst og kompetence til selv at undervise i naturen. Aktiviteterne målrettes hele skolen – alle elever, lærere og fagområder samt skolens generelle udviklingsarbejde. Økobaserne skal være et udflugtsmål for skolernes forældre og børn.
3) Centrum för miljö- och utomhuspedagogi - Linkøping
Utomhuspedagogik är ett tematiskt och ämnesövergripande forsknings- och utbildningsområde. Utemiljö och upplevelse är centralt och lärandet förläggs i hög grad till utemiljön. Miljö- och utomhuspedagogik vill vara ett komplement till den traditionella pedagogiken och betonar att upplevelser i den miljö som omger oss ska utgöra en bas för inlärning. Utemiljön är en ständigt aktuell kunskapskälla. Här finns ett rikt material för såväl historiska tillbakablickar som studier av nutid och framtid inom olika ämnesområden. Utgångspunkten för lärandet är att verklighetsanknytningen och utemiljön kan vara av varierande slag; hembygden, staden, skogen mm. Utemiljön är för utomhuspedagogen en lika självklar lärandemiljö som bibliotek eller klassrum. Kunskap är för utomhuspedagogen reflekterad erfarenhet; en kunskap som förenar erfarenhet, direkt upplevelse och språkliga begrepp. Att synliggöra människan/samhället i de lokala och globala kretsloppen är en viktig aspekt.
4) Naturvejlederforeningen i Danmark
Naturvejlederforeningen i Danmark er et forum for folk, der arbejder med eller interesserer sig for naturformidling. Foreningen har omkring 300 medlemmer og udgiver bladet Naturvejleder 4 gange om året. Foreningens formål er at: arbejde for at alle sikres muligheder for naturoplevelser og friluftsliv fremme og opmuntre et højt kvalitetsniveau af naturvejledning og naturskolevirksomhed udgøre et forum for kontakt mellem personer beskæftiget med naturvejledning og naturskolevirksomhed med henblik på spredning af erfaringer og information følge og fremme udviklingen af pædagogiske metoder inden for naturvejledning og naturskolevirksomhed.
5) Gerlev legepark og Idrætshistorisk Værksted
Gerlev Legepark ejes og drives af den selvejende institution Idrætshistorisk Værksted. Gerlev Legepark og Idrætshistorisk Værksted er resultatet af mange års forsknings- og udviklingsarbejde foretaget af og i samarbejde med den selvejende forskningsinstitution IFO: Institut for Forskning i Idræt og Folkelig Oplysning. IFO er placeret på Gerlev Idrætshøjskole. Gerlev Legepark og Idrætshistorisk Værksted er placeret lige op af Gerlev Idrætshøjskole og har et tæt samarbejde med denne. Idrætshistorisk Værksted Idrætshistorisk Værksted har eksisteret siden 1983. Det er en selvejende institution, der har status som pædagogisk projekt. Værkstedet har modtaget støtte fra bl.a.. Kulturministeriet, De Danske Gymnastik- og Idrætsforeninger, Friluftsrådet, Lokale- og Anlægsfonden, Vestsjællands Amt, Hashøj Kommune samt Gerlev Idrætshøjskole og IFO. Formålet er: - At forske i og gøre forsøg med førsportslige idrætsformer og deres samspil med de natur- og kulturgivne forudsætninger - At formidle viden om fortidens idrætter og derigennem stimulere debatten om nutidens og fremtidens idrætter.
6) Energi- og Vandværkstedet - en eksperimenterende miljøskole
Energi- og Vandværkstedet er en eksperimenterende miljøskole. hvor børn og unge i Københavns Kommune gennem oplevelser, leg og eksperimentering fordyber sig i energien og vandets hemmeligheder. Energi- & Vandværkstedet er et samarbejde mellem Københavns Energi og Miljøtjenesten i Københavns Kommune Formålet med Energi- og Vandværkstedet er at give mulighed for, at børn og unge får indsigt og forståelse for energis og vands betydning som livsvigtige ressourcer, der er værd at passe på. Når Energi- og Vandværkstedet er færdigudbygget tilbydes 5 standartbesøg. Besøgene tager udgangspunkt i forskellige temaer om energi og vand, og er målrettet forskellige aldersgrupper i folkeskolen. I særlige tilfælde er der mulighed for at bruge Energi - og Vandværkstedets faciliteter i andre pædagogiske sammenhænge.
7) Tom Tits Experiment i Södertälje
Tom Tits Experiment är först och främst ett pedagogiskt projekt. Syftet är att öka intresset för och kunskapen om naturvetenskap och teknik. Första steget i att omsätta de pedagogiska visionerna i praktisk handling är själva utställningen
I undersökning efter undersökning över vilka ämnen som är populärast i skolan, så har hittills naturvetenskaperna och tekniken hamnat på jumboplats. För många kan den bestående kunskapen ha blivit att naturvetenskap och teknik är svårt, trist och ingenting för mig.
Att det inte behöver vara så vet alla lärare som använt sig av experiment. Det är också experimenten som många kommer ihåg som något positivt från skolan fysik- och kemilektioner. På Tom Tits Experiment ser man hur besökare i alla åldrar, med liv och lust tar del av utställningens alla experiment. Det handlar alltså inte om ämnet som sådant utan om hur det presenteras. Det är ju samma naturlagar och tekniska principer. Nyfikenheten och lusten till kunskap finns hos alla människor. Det gäller bara att ta vara på denna nyfikenhet och lust. ”Det är kul - men lär de sig något?” Frågan dyker ständigt upp och den är för mig så förbryllande. Inte kan man väl mena att det råder någon slags motsats mellan att ha kul och att lära sig något?
Tom Tits Experiment är först och främst ett pedagogiskt projekt. Syftet är att öka intresset för och kunskapen om naturvetenskap och teknik. Första steget i att omsätta de pedagogiska visionerna i praktisk handling är själva utställningen. Utställningens främsta funktion är att vara aptitretare. Att ge varje besökare lust till eget kunskapssökande. Utställningen är uppbyggd med tanke på att man som besökare vill känna sig delaktig, kompetent, få uppleva spänning, få vara aktiv, leka och pröva själv.
9) Frederiksberg Økologiske Xperimentarium - FRØX
FRØX er en aktivitet under Frederiksberg Boligfond. Vi arbejder hovedsagelig med økologisk design i bestående og nyt byggeri i såvel anlægs- som driftsfasen i forbindelse med udlejningskomplekser, institutioner, parcelhuskvarterer m.v. Ved økologisk design forstår vi, at der i de enkelte projekter skal være tale om et symbiotisk samspil mellem mennesket og den omgivne natur - et samspil der derved bliver til fordel for begge parter. Der fokuseres på ressourcebesparelser, lokal fødevareproduktion og ikke mindst på udnyttelse af vandbårne næringsstoffer. Grøn Guide Ove Loland er projektleder på FRØX.
Vand - Grønne gårdrum, vaskerier og rensning af gylle Goldfishes doing the eco-dishes
Ser på blomster mens de vasker Naturen renser spildevand Publikasjoner
Om Maridalsprosjektet: Med utgangspunkt i skolens beliggenhet og et godt samarbeid både med Løvenskiold og skogsjefen i Oslo kommune, driver vi viltstell, jakt, fellefangst, samt fiskestell som eget arbeidslag i OFA. I tillegg har vi på skolens område høns og kaniner som elevene har ansvar for. Prosjektet tar også på seg mindre snekker- og tømreroppdrag. I tillegg tar vi imot ungdomsskoleklasser i forbindelse med prosjekter i naturfag.
11) Læring i friluft - Oslo og Omland Friluftsråd
"Læring i friluft" er et grunnskoleprosjekt med mål om å stimulere til mer og bedre uteaktivitet i grunnskoler og SFO i Oslo, Oppland og Buskerud i 2002-2005. Prosjektbeskrivelsen inneholder en innledende del om prosjektets bakgrunn og formål i tillegg til finansieringsplanen. I kapittelet om prosjektgjennomføringen finnes en oversikt over de ulike samarbeidspartnerne i de ulike fylkene og litt om prosjektorganiseringen, det faglige innholdet, prosjektets grunnsteiner (virkemidler) og kartleggingen av uteaktivitet i skolene. I tillegg er det her skissert en avgrensing av prosjketets omfang i de ulike fylkene. Framdriftsplanenen til slutt tar for seg konkrete tiltak i Oslo, Buskerud og Oppland.
Maridalens Venner jobber aktivt for å bevare og utvikle det vakre og egenartede kulturlandskapet i Maridalen, og tar del i arbeidet som gjør dalen til en livskraftig jord- og skogbruksbygd. Dette oppnår vi gjennom: 1) Skjøtselstiltak, 2) Kultur-arrangementer, 3) Årsskrift
13) Bernhard Herreshjemmeside for kjentmannsmerket - se Maridalen
14) Se turbeskrivelse til Maridalsalpene
Andre aktuelle linker:
R. White: Children and Nature 2
Aqua-Scope - Learn More about the Sea
Grøntområder er helsebringende
”Hallo!” sa Nøff, ”hva holder du på med? ”Går på jakt,” sa Brumm. ”På jakt etter hva? ”Følger et spor,” sa Brumm hemmelighetsfullt. ”Hva slags spor?” spurte Nøff og kom nærmere. ”Det er nettopp det jeg spør meg selv om. Jeg spør meg selv: Hva slags?" ”Hva tror du at du kommer til å svare?” spurte Nøff. ”Jeg vil vente med å svare til jeg har nådd igjen den som laget det,” sa Brumm. (Fra Ole Brumm av A.A. Milne og E.H. Shepard).